Världens bästa...

Tja och hejsan i kaktusdjungeln!

Jag känner en grabb som känner en annan kille och denna kille é kompis med en tjej va, jo de é sant!
Den här killen i alla fall, var polare med en snubbe som höll på med musik, ja lirade lite på olika ställen och så...
Han spelade inte direkt nått instrument och till en början sjöng han nog inte så mycket heller, alltså snubben som var polare med grabben ni vet? Hur som helst, den där snubben och några grabbar höll på att re-mixa musik och spelade på lite olika fester och en och annan klubb, ja som DJ´s alltså! Efter det att tiden flöt på, tyckte snubben att de kanske skulle starta någon form av ett band, ja eller vad man nu kan kalla det för, ja eftersom ingen direkt spelade nått instrument och så... Grabben kände väl att detta inte var ett säkert kort och han hade ju faktiskt ett ganska schysst jobb, så han tackade nej, något som kanske inte var det allra smartaste, ja eller så var det just det det var?
Han, grabben alltså, kunde likförbannat inte helt släppa det där med musiken, ni förstår, han hade det på nått sätt i blodet, vete fan hur det gick till, men det var nått jävla tekniskt med i det hela...
Hans far var nog allt annat än musikalisk skulle jag tro, ja även om han gärna lyssnade på en del musik, det gjorde han. Fast, förstås hade han ju inte så mycket att säga till om beträffande musiken hemma, då käringen var den som blandade och gav och det ganska vitt och brett, ja om jag får säga det själv...
Musiksmaken var det siså där med , men visst fanns det ljuspunkter även i grabbens morsas liv också, ja även om de inte var allt för många, rent musikmässigt...
Däremot hade grabben en morbror, ja jag kan lätt sträcka mig till att säga att denna morbrodern var världens bästa och det på nästan allt ifrån idrott och att vara morbror (snäll som få), till världens mest musikaliska fenomen som gått i ett par 42:or, ja inte i hela sitt liv förstås, han var ju också yngre en gång i tiden...
Han kunde texterna på alla världens bästa och mest hippa låtar som någonsin sett dagens ljus och hans dans var något i hästväg, ja det var faktiskt så att han på inneställena i stan var berömd för sina moves, så var det.
Grabben fortsatte med sina spelningar och morbrodern dansde väl ut sina sista steg nån gång på nittiotalet, allt för att lämna plats åt andra dansanta unga herrar... Grabben spelade nu för kändisar och det var inte ovanligt att hans uppdrag blev allt häftigare ju fler spelningar han genomförde, allt ifrån megastora fester och bröllop, till firmafesterna med stort F. Det bar iväg med ett chartrat tåg till Åre och vem stod för spelningarna under den turen om inte, jo visst var det grabben som schratchade på, ja eller vad det nu heter och nu var det han som var världens bästa kan man tänka sig. Den titeln har han mest troligt kvar än i dag, där han sitter framför sin 78 tummare och bara njuter av de klara bilderna och läppjar sin GT och levde lycklig i alla sina dar...
Ja dvs. om det nu inte var för att han nu blivit sååå gammal att han inte kommer ihåg hur det verkligen var?

Guten nacht alles su sammen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0