Näää, nu räcker det...

Tja!

Så var det då äntligen måndag och tid att lugna ner sig lite grann...
I dag har det varit tätt mellan deltagarna, dvs. det var 9 av 11 deltagare närvarande!!
Med tanke på deras bakgrund och tidigare inställning till skolans värld, är det mer än godkänt, ja för nu...
Jag kommer mest troligt INTE nöja mig med detta, utan vill att alla är här och då så ofta som möjligt...
En av deltagarna hade bakat en riktigt god hallon/rabarberpaj med vaniljsås till, himelskt gott!!
Jag är övertygad om att "små" saker som en paj, bullar, ja eller annat som gör att trivseln ökar, gör att fler och fler dels hittar hit och dels blir mer välvilligt inställda till oss alla som är här och sedermera skolarbetet!?
Att trivas med det man gör är nummer ett, dvs. i detta läget är prio ett att deltagarna känner sig trygga med oss pedagoger och känner sig uppskattade för den de är och att vi inte stressar på deltagarna allt för mycket, åtminstone till att börja med...
Vi bjuder på oss själva, samtidigt som vi "kräver" viss ordning och reda, vilket inte (än så länge) är något problem, då det inte är det som våra deltagare haft problem med, utan mer saker som självkänsla, missförstådda och okunnighet...

Ja ja, nu var det rubriken...
I dag kommer Nadia och berättar att hennes väninna G, genom hennes chef, fått det bekräftat att ett nytt resurscenter ska öppnas/startas i, en för hela landet, välkänd och till viss del ökänd stadsdel och dit skulle de tydligen kunna tänka sig att både jag och Nadia började...
Återigen, jag har INTE fått någon förfrågan eller på annat sätt än Nadias egna ord, dvs. det som G har berättat för henne i helgen... G kommer hit i morgon och fikar, samt ska prata med två av våra deltagare inför en tjejmässa i Rosengård nästa vecka och det är troligt att hon nämner något om detta då?
Ja, vad ska man säga om det skulle komma ett erbjudande!? Jag har det fantastiskt bra här och kan se olika utvecklingsområden i framtiden, så jag behöver inte känna att det om ett par år kommer bli tråkigt, om jag inte bara trampar på i hjulspår som redan är utfasade i en viss riktning förstås...
Jag vet inte vad som händer och har hänt sedan jag fick erbjudandet om denna tjänst, men jag har faktiskt börjat få upp ögonen och det på mig själv...
Jag har banne mig börjat fatta att jag nog inte är en så himla medioker människa och pedagog, utan t.o.m ganska duktig på en del saker...
Näääe, jag vill INTE ha vare sig en klapp på huvudet eller dunk i ryggen från er, jag har bara insett detta och är fullt nöjd med att jag själv klappar och dunkar...
Nu ska jag avsluta detta inlägg och jobba lite, ja om jag nu é sååå djävla bra...
Tjillevippen på er alla!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0