Ojojojojojojoj...
Hej!
Jag vet inte vad jag ska säga eller skriva för den delen, men jag har varit helt av banan vad denna blogg beträffar!!
Jag vet faktiskt inte riktigt varför, men man är väl periodare!?
Visst har jag gått med i Facebook, men det tar ju ingen direkt tid och jag tror att det mer beror på tidsaspekten, snarare än viljan... Jag har längre till och från jobbet, vilket ger mig tid till reflektion. Mitt arbete är inte lika krävande längre, något som säkerligen medför att jag inte behöver skriva av mig på samma sätt som tidigare...
Jag tränar Jakobs lag i handboll, något som tar upp en hel del tid, ja utöver den tid man har tillsammans med pojkarna, tid till planering, visionering och annat som man går och tänker på, så som utvecklingsplaner och sommarträningsprogram, eller styrke och smidighetsträning mm...
Ja, det kanske verkar som att jag försöker bortförklara saker och ting, MEN det har jag ingen anledning eller behov av att göra, mer ett konstaterande!!
Nu ska jag hjälpa mina deltagare!!
Vi ses och hörs!!
El Prof!
Jag vet inte vad jag ska säga eller skriva för den delen, men jag har varit helt av banan vad denna blogg beträffar!!
Jag vet faktiskt inte riktigt varför, men man är väl periodare!?
Visst har jag gått med i Facebook, men det tar ju ingen direkt tid och jag tror att det mer beror på tidsaspekten, snarare än viljan... Jag har längre till och från jobbet, vilket ger mig tid till reflektion. Mitt arbete är inte lika krävande längre, något som säkerligen medför att jag inte behöver skriva av mig på samma sätt som tidigare...
Jag tränar Jakobs lag i handboll, något som tar upp en hel del tid, ja utöver den tid man har tillsammans med pojkarna, tid till planering, visionering och annat som man går och tänker på, så som utvecklingsplaner och sommarträningsprogram, eller styrke och smidighetsträning mm...
Ja, det kanske verkar som att jag försöker bortförklara saker och ting, MEN det har jag ingen anledning eller behov av att göra, mer ett konstaterande!!
Nu ska jag hjälpa mina deltagare!!
Vi ses och hörs!!
El Prof!
Back in bus...
Hallå där!
Efter några dagar i Budapest, helt avskuren från omvärlden, är jag åter på plats och gissa om det är skönt!?
Fy f-n för bortskämda "ungar"... Ja dessa "ungar" är visserligen 23 och 29, MEN vilket jäkla gnäll om en det ena och en det andra!!!
När jag lämnade Budapest hoppas jag att de iaf förstod VAD deras uppdrag var/är, de är ju kvar till fredag, samt att de faktiskt är där i egenskap av representanter för Malmö Stad...
Den ena ville inte praktisera i den klädesbutiken som vår Ungernkontakt förmedlade, utan gick helt sonika ut därifrån först... Jag gick sedermera efter och förklarade, på ett alldeles för snällt vis, vad som gällde och efter en del om och men gick hon med på att åtminstone prova... Efteråt var allt bra igen... Den andra tjejen (29-åringen) skulle få jobba med en fotograf och hon var av inställningen, Om jag inte gillar honom, kommer jag inte gå dit igen... Även hon trivdes på och med sin praktik, MEN gnällde lite över att hon var trött i benen, samt att fotografen pratade mycket om politik. Hon var dock nöjd med allt hon fått lära sig under dagen!
På eftermiddagen var vi på lite sightseeing och gick bl.a upp till "Frihetsstatyn", ja den yngre av tjejerna orkade inte gå ända upp och det ogillades, bl.a för att det inte är helt ofarligt i Budapest (enligt den elev som tidigare besökt Malmö och var vår ledsagare). Hon vägrade att gå ända upp och när vi varit uppe och skulle "plocka" henne på väg ner (hon var nästan ända uppe!?),ja då var hon borta!!!?? Hon hade gått ner... Vi var rätt så oroliga ett tag, hon hade ingen mobil som vi kunde nå henne på... Dessa båda var/är mest där för att festa och ha roligt, något som vår projektledare (i synnerhet) och jag sagt ungefär ett tusental gånger...
Jag kan säga som så, jag sov inte så mycket under dessa dagarna/nätterna, det är skönt att vara hemma igen!!!!!
Jag skulle kunna berätta mer, men jag tror att ni fattat galoppen!!?
Ha det bäst!
Efter några dagar i Budapest, helt avskuren från omvärlden, är jag åter på plats och gissa om det är skönt!?
Fy f-n för bortskämda "ungar"... Ja dessa "ungar" är visserligen 23 och 29, MEN vilket jäkla gnäll om en det ena och en det andra!!!
När jag lämnade Budapest hoppas jag att de iaf förstod VAD deras uppdrag var/är, de är ju kvar till fredag, samt att de faktiskt är där i egenskap av representanter för Malmö Stad...
Den ena ville inte praktisera i den klädesbutiken som vår Ungernkontakt förmedlade, utan gick helt sonika ut därifrån först... Jag gick sedermera efter och förklarade, på ett alldeles för snällt vis, vad som gällde och efter en del om och men gick hon med på att åtminstone prova... Efteråt var allt bra igen... Den andra tjejen (29-åringen) skulle få jobba med en fotograf och hon var av inställningen, Om jag inte gillar honom, kommer jag inte gå dit igen... Även hon trivdes på och med sin praktik, MEN gnällde lite över att hon var trött i benen, samt att fotografen pratade mycket om politik. Hon var dock nöjd med allt hon fått lära sig under dagen!
På eftermiddagen var vi på lite sightseeing och gick bl.a upp till "Frihetsstatyn", ja den yngre av tjejerna orkade inte gå ända upp och det ogillades, bl.a för att det inte är helt ofarligt i Budapest (enligt den elev som tidigare besökt Malmö och var vår ledsagare). Hon vägrade att gå ända upp och när vi varit uppe och skulle "plocka" henne på väg ner (hon var nästan ända uppe!?),ja då var hon borta!!!?? Hon hade gått ner... Vi var rätt så oroliga ett tag, hon hade ingen mobil som vi kunde nå henne på... Dessa båda var/är mest där för att festa och ha roligt, något som vår projektledare (i synnerhet) och jag sagt ungefär ett tusental gånger...
Jag kan säga som så, jag sov inte så mycket under dessa dagarna/nätterna, det är skönt att vara hemma igen!!!!!
Jag skulle kunna berätta mer, men jag tror att ni fattat galoppen!!?
Ha det bäst!
Surt sa räven...
Tja!
Skickade meddelande till A-C igår och trodde kanske att jag skulle få ett annat svar än det som kom, varför vet jag inte, ja varför jag troode att svaret skulle vara bättre än de svar jag egentligen redan fått...
Jag pratar om min rygg och det ruttna diskbråcket jag ådragit mig.
Fick svaret att jag måste träna de små musklerna innan jag kan ge mig på de större!!?? Jaha, om jag nu bara har små muskler, är de stora inga problem, vem vet de kanske dyker upp längs vägen...
Jaja det är bara att bita i det sura och fortsätta med "fjoll-träningen"... Jag fick tips om nya rörelser iaf!! Tack så mycket A-C!!!!
Kram på er alla glada!
Skickade meddelande till A-C igår och trodde kanske att jag skulle få ett annat svar än det som kom, varför vet jag inte, ja varför jag troode att svaret skulle vara bättre än de svar jag egentligen redan fått...
Jag pratar om min rygg och det ruttna diskbråcket jag ådragit mig.
Fick svaret att jag måste träna de små musklerna innan jag kan ge mig på de större!!?? Jaha, om jag nu bara har små muskler, är de stora inga problem, vem vet de kanske dyker upp längs vägen...
Jaja det är bara att bita i det sura och fortsätta med "fjoll-träningen"... Jag fick tips om nya rörelser iaf!! Tack så mycket A-C!!!!
Kram på er alla glada!
Planera, genomföra och gärna ha...
Hej!
Det gäller att planera väl och det oavsett vad man ämnar genomföra, annars blir det kanske inte riktigt som man tänkt sig och det kan ta betydligt längre tid om man är ostrukturerad...
Jag vet att jag redan skrivit mycket om allt vi har att göra, men jag tänkte inte skriova om det på det sättet denna gången, promise!!
Många tror och tycker att planeringen är den lätta biten och visst kan den så också vara, dvs. OM man inte har för många variablar och parametrar att ta i beaktning, samt att denna planering inte ruckas...
Har man tre relativt aktiva barn, med allt vad det innebär, samt att man själv har en del åtaganden, för att inte tala om Lottas likaledes rätt maffiga schema. Alla "normala" saker är lätt att planera, MEN det är alltid saker som tillkommer, ja så som att man kanske någon gång då och då träffa vänner, ja eller barnens alla kompisar, samt släktbesök osv... Egentligen borde man göra ett schema för ALLT, ja fast jag tror inte att det hade funkat, för det tillkommer alltid nått och det även om och när man tror sig ha fått med allt och då menar jag verkligen ALLT!?
Då tillkommer saker som att nått i huset går sönder eller behöver renoveras, eller att nån blir sjuk och behöver stöttning av nån form osv...
Vi har ett veckoschema som fungerar relativt bra, ja innan någon förändring tillstöter och då kan man ju inte bara lägga sig ner och "dö", nej då får man omstrukturera och forma sig...
Ett fullsketet schema som är välplanerad kanske inte innefattar att man en dag är riktigt trött och verkligen behöver tagga ner för en stund och då gäller det att prioritera... Jag är riktigt, riktigt bra på att förtränga hunger, trötthet och mycket annat, OM det inte "passar" in för den dagens planering och jag vet inte om det alltid är rätt val, men va f-n när det nu är som det är, dvs att våra dagar/kvällar allt som oftast är rätt fullklottrade med göromål, väljer jag bara att bita i det sura och köra på, f-n det brukar hålla ett tag och sedan får man väl skippa nått "oväsentligt" i slutändan!?
Innan man skaffade barn, familj ja hela kittet, gick man ibland och verkligen trodde att det inte kunde bli värre, dvs att man hade sååå fruktansvärt mycket att göra... SHIIIIII, tänk om man då vetat vad ett familjeliv skulle innebära, de vetef-n om... NÄÄÄ, jag skulle aldrig vilja ha nått ogjort, ja inte i familjeväg iaf!! Jag kanske inte hade gnällt så mycket och en del andra grejer, men aldrig att jag skulle vilja ha nått annorlunda, NO WAY!!!
Såå naiv jag var och när (jag tror att det var min bror) jag fick höra om hur stort det var att få barn, ja innan vi skaffade, tänke jag att, vem f-n tror han att han är!!!?? Tror han inte att jag fattar hur stort det är, ja eller vilken omställning det är.... Gud va fel jag hade och va lite jag förstod och helt ärligt ÄR det större än allt annat som någonsin existerat!!!
Nu sitter jag här med tre helt underbara barn, varav en tonåring och än så längne har vi gjort "rätt"...
Näää, nu väntar matlagning och läxläsning, Saga har matte och Lovisa har engelska och vad Jakob har vetehundan, men han kommer och frågar OM han behöver nån stöttning, fy fan va lyckligt lottad man är!!!!
Lev väl och i nuet!!
Det gäller att planera väl och det oavsett vad man ämnar genomföra, annars blir det kanske inte riktigt som man tänkt sig och det kan ta betydligt längre tid om man är ostrukturerad...
Jag vet att jag redan skrivit mycket om allt vi har att göra, men jag tänkte inte skriova om det på det sättet denna gången, promise!!
Många tror och tycker att planeringen är den lätta biten och visst kan den så också vara, dvs. OM man inte har för många variablar och parametrar att ta i beaktning, samt att denna planering inte ruckas...
Har man tre relativt aktiva barn, med allt vad det innebär, samt att man själv har en del åtaganden, för att inte tala om Lottas likaledes rätt maffiga schema. Alla "normala" saker är lätt att planera, MEN det är alltid saker som tillkommer, ja så som att man kanske någon gång då och då träffa vänner, ja eller barnens alla kompisar, samt släktbesök osv... Egentligen borde man göra ett schema för ALLT, ja fast jag tror inte att det hade funkat, för det tillkommer alltid nått och det även om och när man tror sig ha fått med allt och då menar jag verkligen ALLT!?
Då tillkommer saker som att nått i huset går sönder eller behöver renoveras, eller att nån blir sjuk och behöver stöttning av nån form osv...
Vi har ett veckoschema som fungerar relativt bra, ja innan någon förändring tillstöter och då kan man ju inte bara lägga sig ner och "dö", nej då får man omstrukturera och forma sig...
Ett fullsketet schema som är välplanerad kanske inte innefattar att man en dag är riktigt trött och verkligen behöver tagga ner för en stund och då gäller det att prioritera... Jag är riktigt, riktigt bra på att förtränga hunger, trötthet och mycket annat, OM det inte "passar" in för den dagens planering och jag vet inte om det alltid är rätt val, men va f-n när det nu är som det är, dvs att våra dagar/kvällar allt som oftast är rätt fullklottrade med göromål, väljer jag bara att bita i det sura och köra på, f-n det brukar hålla ett tag och sedan får man väl skippa nått "oväsentligt" i slutändan!?
Innan man skaffade barn, familj ja hela kittet, gick man ibland och verkligen trodde att det inte kunde bli värre, dvs att man hade sååå fruktansvärt mycket att göra... SHIIIIII, tänk om man då vetat vad ett familjeliv skulle innebära, de vetef-n om... NÄÄÄ, jag skulle aldrig vilja ha nått ogjort, ja inte i familjeväg iaf!! Jag kanske inte hade gnällt så mycket och en del andra grejer, men aldrig att jag skulle vilja ha nått annorlunda, NO WAY!!!
Såå naiv jag var och när (jag tror att det var min bror) jag fick höra om hur stort det var att få barn, ja innan vi skaffade, tänke jag att, vem f-n tror han att han är!!!?? Tror han inte att jag fattar hur stort det är, ja eller vilken omställning det är.... Gud va fel jag hade och va lite jag förstod och helt ärligt ÄR det större än allt annat som någonsin existerat!!!
Nu sitter jag här med tre helt underbara barn, varav en tonåring och än så längne har vi gjort "rätt"...
Näää, nu väntar matlagning och läxläsning, Saga har matte och Lovisa har engelska och vad Jakob har vetehundan, men han kommer och frågar OM han behöver nån stöttning, fy fan va lyckligt lottad man är!!!!
Lev väl och i nuet!!
Ny dag, nya tag...
Hej hej!
Det är och har varit sjukt ett tag och det verkar inte lugna ner sig inom de närmsta veckorna heller för den delen... Jaja, i dag är det lite sisådär med gubben, en tröttsam morgon då ett par deltagare inte "pallar" göra nått verkar det som, ja inte ens komma hit och försöker få det till att de verkligen försökt... Ja, eller som en tjej osm smsade att hon skulle komma en aningens sent och att hon precis skulle hoppa på tåget, i Kristianstad!!!! En aning sent är ungefär en timme... Hmmm, ja kanske inte i mn värld iaf?
Det är och har varit sjukt ett tag och det verkar inte lugna ner sig inom de närmsta veckorna heller för den delen... Jaja, i dag är det lite sisådär med gubben, en tröttsam morgon då ett par deltagare inte "pallar" göra nått verkar det som, ja inte ens komma hit och försöker få det till att de verkligen försökt... Ja, eller som en tjej osm smsade att hon skulle komma en aningens sent och att hon precis skulle hoppa på tåget, i Kristianstad!!!! En aning sent är ungefär en timme... Hmmm, ja kanske inte i mn värld iaf?
