Sorg i familjen...

Hej!
I går passerade vår kanin Kalle in i det okända, men som vi säger, till något bättre...
Jag är övertygad om att han får det bra i himlen och kommer att titta på oss
och trädgården som han busade runt i, eller kvartert som har rymde runt lite i...

I dag/kväll kommer jag berätta om den fantastiska nyheten...
Fast, om man inte orkar läsa mer än några rader kan det vara så att man faktiskt missar nått...

I dag, feber igen, skittrött på det, men Life goes on...

Lyckan i mitt liv...

Hejsan!

Jag har för avsikt att berätta för er om "The news"...
I dag har det blivit officiellt!!
Så nu kan ni äntligen få veta vad det är, ja dvs. om ni nu vill veta?
I dag har jag bytt plats med Patric (som jobbar på Södervärn) och således har jag varit bland dom deltagarna.
De är lika goa som "våra" ungdomar och förmiddagen gick fort, ja som en månadslön rinner ur händerna på en spelberoende förlorare... Det var inte illa menat, den bara dök in i tanken...
Nu till dagens lilla "aptitretare"...

LYCKAN I MITT LIV!

Jag vaknar tidigt och ligger och betraktar dig min kära
jag smeker din kind och lägger mig intill dig, riktigt nära

Med en sömndrucken blick ler du mot mig
du sveper in dig i mina armar och säger hej

Vi ligger så och myser en stund
likt ett skepp som gått på grund

Snart blir vi flera, då båda våra döttrar har vaknat
de kryper intill oss, oj vad man de båda har saknat

Sen igår då sagorna var lästa och vi pussats god natt
man längtar alltid efter de båda, de är ju vår skatt

Snart är det dags att krypa ur vår koj
först vankas det frukost och sen lite skoj

Ur sitt gömme i källaren, grävs den trötte prinsen upp
innan han gick och la sig, väckte han upp vår tupp

Nu är han gnällig och vill inget annat
än att han minst hela dagen i sängen fått stannat

Men efter sin frukost blir han på bättre humör
och snart står han i hallen vid god vigör

Redo för allt och glad som en speleman
såklart att man älskar även han

Alla tre är underbart fina
och tänk, de är alla mina...

Ciao!

Du och jag...

Tja!
Vet inte om det var den långa texten eller det långa inlägget, eller kanske rent tristessen som fick er att antagligen inte orka läsa hela inlägget?
hur som helst, det kommer att komma flera inom sinom tid, mer eller mindre färgstarka...
dagen har (som vanligt) varit härligt hektiskt, men det var som om luften gick ur mig lite efter att jag varit hemma en stund och hade siktet inställt på löpning... Som jag kanske sagt/skrivit, har min sjukdom (feber och förkylning) inte riktigt givit med sig och den kvarhängande förkylningen verkar ta ett nytt tag om min kropp och själ...
Jag kom inte ut i spåret, nää det blev två Alvedon och ryggläge en halvtimme istället.
Nu har jag precis varit ute med Smillan (en tuff brud i...) iklädd sitt "lyxfodral", då hon fryser för tillfället när hon "måste" gå ut... Jopp, kylan och snön är på väg in över slätten, kanske inte i några stora mängder, men ändock...
Dagens föreläsning var minst lika bra som igår och som jag sagt, jag återkommer med ett litet experiment framöver och då som Doktor Woll "Hobbyhjärnskrynklare"...

DU OCH JAG

Jag har många tankar och idéer om hur saker ska va
och vill helst att de utförs så som jag vill att de ska

Visst står jag på mig när och om jag vill hävda min rätt
men lägger ingen prestige i om du ändrar det rätt och slätt

Du gör allt tvärtemot det jag vill och sagt
och på så vis du trumfet på bordet lag

Du vill visa vem det är som é Boss
och jag, jag säger tjenare å moss

Jag svär, tar mitt pick och pack å bara drar
är sen borta ut ditt liv, ja minst i ett par dar

Men kryper sedan till korset och kommer alltid tillbaka
det är som att både äta upp och vilja spara en kaka

Fan va svårt det är när man är riktigt kär
även när man bråkat och inte vill vara där

Så är det så svårt att hålla sig borta
det som om man kommer till korta

Mitt liv é skit och jag patetisk
för hon é så djävla magnetisk

Hon med sån otrolig dragningskraft
och jag puckad som en sopkvast

Vad vore jag utan hennes kärlek till mig
i rännstenen låg jag, så långt ifrån dig

Långt nere i skiten och kanske rent av död
sån tur att vi lovat varandra i lust och i nöd...

Denna dikt har ingen verklighetsförankring, ja mig veterligen alltså...
Tjillevippen på er och jag hoppas inlägget inte blev föör långt?

Dissfunktion...

Tja!

Efter en överväldigande dag, med deltagarrekord (12 stycken!!) och en eftermiddag fylld med en föreläsning om en lösningsfokuserad modell som jag fann väldigt intressant och faktiskt något liknande det jag gjort de senaste 9-10 åren, dvs. försökt att faktiskt "bara" vara den som "ser" människan som står framför mig och att faktiskt vara nyfiken på denne och framförallt på vad denne har att säga...
Denna modell utgår från att klienten är expert på sin egen lösning, dvs. de allra flesta innerst inne redan vet vad den kan och vet vilka mål denne klient vill uppnå...
En förutsättning för att man ska kunna förändra sitt liv är att man upptäcker och upplever att man faktiskt har möjligheten att själv påverka och styra sina tankar, beteende och känslor...
Ja, vill ni veta mer så får ni antingen snällt vänta tills jag skriver mer om det och då i första hand efter morgondagens session om den lösningsfokuserde modellen.

Ja ja, efter denna arbetsdag, startade nästa "arbete", dvs. familjearbetet och det finns det gott om på måndagarna!
Alla barnen tränar och Lotta skulle äntligen få införskaffa sin efterlängtade Iphone4, tjiiii fick hon/vi, då detta inte var möjligt och det efter att hon defacto varit på The Phone House två gånger och fått klartecken att köpa sin Iphone4 på rekvisition från Malmö Stad...
Ja ja, sedan körde jag Jakob till träningen och förutom lite jobb, hann jag med att skriva nedanstående lilla skrift och fråga mig INTE vart eller från vem idéen till denna text kom ifrån, ja jag har inte fått någon hjälp med texten utan med inspirationen till den...
By the way, kanske kanske blir gubben "tvingad" att iföra sig träningsoverallen och "stötta" Jakobs lag framöver, men vi får se hur mycket och i vilken utsträcning...
Okay, är ni beredda!?

DISSFUNKTION

Mitt liv é inte som ditt
gå i skolan å skriva é inte mitt shit

För min text ser inte ut som din
bara en jävla röra ut i perifin

Ser inget sammanhang i skiten, å får ingenting lätt
fått kämpa ända sen jag va liten, å mitt liv va inte så fett

Skit i plugget å piss där hemma
fan, man kände sig inte värd en femma

Allt blev ännu sämre och jag hamna i ett gäng
plugget gav jag upp och av gänget fick jag däng

En helt vanlig pryl när man är ny
fett med spö och få smaka dy

Inget konstigt alls, det är bara så det är
sen é re fest, efter en livslång ed man svär

Jag fick en schysst stilett som present
den hade tillhört en som jag tidigare känt

Han blev skjuten av en gängledare och behöver den inte mer
å den kniven ska jag använda på många mer än fler

Varenda en som var med när min polare blev skjuten
ska få smaka stiletten och få nacken bruten

Jag ska hämnas på varenda jävla en
som fuckat med mig och polaren

Jag skiter i om det så blir min död
bara jag innan färgat hela gatan röd

med deras blod
som en jävla flod

Allt jag såg var rött
och nu, så fucking trött

Det blev att sitta av min tid en jävla massa år
och inte en djävel, inte ens jag fällde en endaste tår

Det var värt varenda minut
för jag, jag kommer ut till slut

Sen, när jag väl kommer ut
ska ni se, att även jag till slut

Lyckats lära mig nått
och mina betyg fått

För här finns det lärare som ser mig som den jag är
ett litet dysfunktionellt djävla säär

Varför behövde det vara så svårt att förstå
att allt jag ville var att någons blick eller hand nå

Att nån, bara en gång stannade upp och såg mig, bara en endaste gång
fan, om nån gett mig en chansen, hade jag kunnat skriva en hel djävla sång

Bara nån hjälpt mig att få ordning på orden
hade jag inte behövt hamna där, mitt i morden...

God natt på er alla som fortfarande är vakna!

Vilken jäkla...

Tja!

Dagens inlägg börjar med lite om gårdagens program av "Sä mycket bättre", kanske inte helt otippat...
Jag måste bara hylla en av deltagarna och det genom att buga och det ruskigt djupt!!
Lill-Babs Svensson, vilken kvinna, vilken människa, vilken vilja, vilken ödmjukhet och sist men inte minst, vilken inställning!!!
Tänk att hon sitter där i TV och ifrågasätter OM hon ska få fortsätta att vara med i programmet eller ej!!!??
Sen att hon trotsar sin smärta, en smärta hon bara måste känna och ställer sig upp och sjunger sin låt, helt otroligt!!
Det är tyvärr inte allt för många människor som jag stött på de senaste typ 10 åren som har den viljan att göra rätt för sig och med en ödmjukhet utöver det vanliga!! Vilka kändisar av hennes kaliber tror ni skulle ifrågasätta huruvida de var välkomna eller ej, dvs om de hade varit i en liknande situation!!?? Inte många skulla min gissning bli?
Hon växte ytterligare ett par meter i mina ögon, var så säker!!!!
Sedan måste jag säga att det var flera av tolkningarna som jag tyckte framfördes riktigt bra och det på lite olika sätt...
Petter, självklart med sina klockrena texter och denna gången var inget undantag!! Måste vara "fältets" gigant...
Pluras version var RIKTIGT bra, självklart på Pluras vis och den kommer att finnas med på min spellista framöver!
Sedan måste jag säga att Di Levas närvaro och sång var sjukt imponerande, han gör låten verkligen till sin!

Som avslutning måste jag citera en annan viljestark person, en som antagligen namngivit ordet vilja och levt därefter...
Gunde Svan har alltid pratat om att om man vill åstadkomma något så måste man vilja det och det så in i...
Han lämnade sällan eller aldrig något åt slumpen, utan när hans motståndare provade 20 par skidor inför en tävling, provade han säkert 50 par osv...
Han höll i en föreläsning som jag läst lite om och där säger han att, det gäller inte att "bara" vilja, nej du måste vilja det så in i bomben mycket att det är som om det vore det sista du gör i livet...
Detta är sååå sant och det är nog inte alltid så lätt att "plocka" fram den viljan dagligen och det behövs antagligen inte heller... Jag brukar försöka plocka fram lite av detta då jag känner att jag börjar bli irriterad över nått som så att ens barn inte är i fas med något vi bestämt eller att de bara är tjuriga över något... Jag brukar försöka vara viljestark och ha tålamodet att INTE bli irriterad eller arg, för jag tror faktiskt gott om de flesta människor (och även om mina barn) och barn i synnerhet, då de sällan har ont uppsåt i sina tankar, bara lite ungdomlig okunskup, ja eller något ditåt...
Ha en underbar fortsättning på söndagen!
I morgon, en ny dag, en hel orörd vecka, helt underbart och hur många möjligheter som helt att göra en skillnad för någon/några...

Surdegar och fredagsmys...

Tja!
Då é surdegen satt och skogsmulle är ute och hämtar kvistar till lingonrismuckelimecken.
Det kommer att bli en sjujädrans till grogg när kvällen närmar sig...
Börja med att hälla upp ett rejält glas vin!
Sedan blandar du 1 tsk surdeg i 8cl skogsstjärna, blandar sedan runt det tills degen löst sig och då river ni ner två msk lingon (med kvist och löv, ja allt). Efter det så tar ni två droppar garamansala och en droppe tabasco. Kör runt med drinkblandaren i ungefär 30 sekunder. Därefter tar ni 6cl Gin, 8cl malt wirre (helst Lafrogg) och 4cl congac. Vad ni än gör, ge fan i att blanda i wirren och cognacen!!!!!! Blanda däremot i ginet i din drink och sedan tillsätter du 6cl jäger och 1cl juice (max!!). Mixa lite till och låt drinken sedan stå i en minut, dvs. tills du hällt upp wirren i ett glas och congac i en skål... För säkerhets skull, ha gärna en bira eller två i beredskap...
Svep sedan drinken, HELA drinken, rakt upp och ned!!!!!
Vänta sedan några sekunder...
Nu är det nog dax att svepa åtminstone en bira, men gärna två...
Därefter tar du glaset med wirre och skålen med congac och sätter dig framför brasan.
Där kan du sedan sitta och smutta lite på wirren en stund, sisådär fem minuter...
Sa jag att skålen med congac ska stå nedanför brasan, på en skinnfäll!!??
Okay, men det ska den iaf och det är nu den kommer in i det hela...
Vid detta laget har du antagligen fått i dig en duktig mängd alkohol och således är det mest troligt dax för dig att "rinna" ur fåtöljen och ner på fällen, där kan du ligga och surpla i dig cognacen, dvs. om hunden inte redan varit framme...

Näääe, nu é det fredags-mys, om det så är det sista jag gör...
Vi har avslutat veckans aktiviteter på skolan och det med lite Livskunskap i form av värderingsövningar...
Det är lika roligt varje gång, då många av deltagarna har såå svårt att släppa garden och öppna upp sig...
Ja, dvs. innan jag och min kollega (Nadia) visar vägen genom att "öppna" upp oss inför dem...
Dom (deltagarna) vet ju inte hur mycket av det som vi berättar som är sant och inte heller hur mycket av oss vi förmedlar till dem, men å andra sidan så vet vi inte heller hur mycket av varje deltagares "bekännelser" som är sanna eller hur mycket mer dom går och bär runt på!? Till saken ska sägas att jag, med åren, blivit rätt så bra på att läsa av ungdomarna och det är nog inte så mycket som går till spillo, alltså i form av information omkring varje deltagare och jag är helt övertygad om att de allra flesta litar till 100% på mig och då jag säger att det som sägs här, satnnar här!!
Usch, det finns så mycket tragiska saker som var och en av dessa unga människor går och bär på och alldeles för sällan får de möjlighet att lätta på trycket, sjuuukt mycket och otroligt sällan...

För att knyta ihop veckans säck, något som blir en tung börda!
Förutom några surdegar på jäsning, ni vet, det jag inte ännu kan berätta något om...
Så har det varit en (i stort sett) toppenvecka och det är inte utan att man/jag kommer sakna mina kära deltagare i helgen...
I morgon ska Smillan trimmas och det ska bli skönt, då hon för tillfället ser mer ut som en värsta "vägkorsningen" och inte så likt en dvärg schnauzer a´la salt och peppar...
I kväll blir det någon mysig middag, vet faktiskt inte vad huset bjuder på ännu, det får tiden utvisa, men det lär finnas möjlighet till ett glas vin, mys-snack framför brasan och mest troligt mys i soffan med barnen... Självklart ska barnen få sin sedvanliga popcornsskål (måste bara kolla så att vi har majskorn hemma) och då egnhändigt poppade av pappa Göran... Det blir mycket godare och det är inte utan att tankarna för en tilbaka, långt tillbaka i tiden... Det luktade så gott när mamma poppade popcorn hemma och som man stoppade i sig sen...
För omväxlingsskull ska jag bespara er någon form av dikt eller liknande, det är ju trots allt fredag och alla behöver nog vila lite till mans...
Ha en riktigt skön och avkopplande helg!!
Ciao!
Ps. Vem vet om det blir någon rad eller så, skriven i helgen...Ds

Nödvändigt ont...

Hejsan!

Sitter här och funderar över vad som är viktigt i livet och vad som är av mindre vikt, men dock nödvändigt...
Familjen och fr.a en egna lilla familj är allra viktigast för mig.
Det är också viktigt att må bra och att ha/leva ett drägligt liv.
För mig har idrotten (i någon form) alltid varit av stor vikt, det även om jag höll upp alldeles för länge ett tag...
Att ha en sysselsättning är inte dumt att svänga sig med, sedan om det är ett jobb eller något annat kanske är av mindre vikt? Men på frågan om att ha ett arbete att gå till är viktigt eller om det är ett nödvändigt ont, skulle jag vilja svara att det alltid är med glädje som jag tar mig till arbetet varje dag...
Detta stämmer inte och jag tror helt ärligt att OM det finns någon människa som ALLTID anser sig vara sprudlande glad över att få gå till jobbet och det varje dag, antingen ljuger eller har seriösa sociala störningar...
Inte ens en sån som Zlatan vaknar varje morgon och är överlycklig över dagens träningar och matcher mm, det kan jag svära på, fy fan...
Så, vad är det då som ändå driver folk till att varje morgon/kväll/natt gå till sina arbeten?
Självklart så är det pengar, pengar och allt annat, såsom den sociala kontakten och defacto att man faktiskt trivs med sina arbetsuppgifter. För en del kanske det är ett sätt att komma hemifrån ett gäng timmar, pga skrikande barn/hustru/man, nedskräpad lägenhet/villa, ja eller för att man har ett förhållande med receptionisten!?
Sen måste jag bara dra några klassiker...
"Man har ju inte roligare än man gör sig" - Man kan vara glad utan att skratta...
"Gräset är INTE grönare på andra sidan" - M.a.o jogga inte på Rosengårdssidan...
"Ett skratt förlänger livet" - FAN HELLER!! var det sista han som skrattde ihjäl sig sa...
"Den som vet att tillräckligt är nog - kommer alltid att ha nog" - Vadå, nog så roligt!!?...
"Det är lika lätt att skaffa sig goda vanor - som dåliga" - M.a.o ge fan i de dåliga...
"Livet behöver inte vara perfekt för att vara underbart" - men det hade hjälpt...

Ja, jag vet inte om och hur dettta inlägg emottages, men även det lär väl vara något nödvändigt ont, ja för de som orkar läsa skiten...
Själv ska jag dra mig hemåt, packa badkläderna och åka och simma en liten bit... Vi får väl se vad min ambition säger när vi kommer dit? Saga har klädsim idag och det måste jag bara se!
Sen är det bara en dag kvar innan fredagsmyset...
Tja!

Extra extra, read all about it...

Nu jädrar i min baslåda händer det grejer må ni tro
och både det ena och det andra att gro
ni skulle inte tro att det var sant
och absolur inte med mig som garant
tyvärr är det ännu inte officiellt
så ni får inget veta rent generellt
jag kan dock säga så mycket som följande
att livet i denna familj lär bli rätt så böljande
mycket är på gång
och än mer kanske på väg
er väntan blir inte lång
och det kommer att rulla in deg
men som sagt, ni måste bärga er en stund
och som alla vet, är väntan rätt sund...

Ros och ris...

Tjena, tjena mittbena!

En dag på jobbet, en med både ris och ros...
Vi har många unga människor, ja faktiskt "bara" unga människor (och för tillfället endast tjejer).
De har, av olika anledningar, hamnat "vid sidan om" och ges i och med oss, en chans att hitta tillbaka...
De flesta har inga problem med de regler som gäller, dvs. fullt normala arbetsplats-regler!!
Enligt vårt tankesätt, är att vi kan jämnföras med en ordinär arbetsplats, dit man kommer, gör sitt jobb osv...
Nu är det inte alla som respekterar dessa "regler" och det kan inte bara bli ett problem här på skolan, utan i en framtida anställning... Dom verkar inte fatta att OM man inte redan här och nu är villig att och försöker förändra ett beteende, kommer det vara svårt att passa in på en arbetsplats, åtminstone enligt mitt sätt att se på det hela?
Vi har (medvetet) valt att benämna våra "elever" för deltagare och att vi pratar om skolan som arbetsplats, allt för att sudda bort allt som har med skola att göra. Ändå är det ett antal deltagare som har börjat spåra ut och är lite på väg in i någon form av skoltänk...
Efter några hyfsat allvarliga samtal under förmiddagen, hoppas vi att dessa deltagare åter ändrar kurs och hittar tillbaka till "den rätta vägen"... Om inte, blir det mest troligt, att de blir utskrivna, alternativt, sätts "på vänt"...
Det är så ibland att en del inte är mogna och då ska vi inte forcera fram något som antagligen kommer att sluta med kaos, dvs. att deltagaren ÅTER MISSLYCKAS, något som de flesta gjort och det oftast mer än en gång...
Ros-sidan av dagen vill jag skänka till några underbara tjejer, var en kom med fikabröd, en riktigt god wienerbrödslängd, smakade mumma!! Den andre är bara fööör go och kommer hit varje dag och sitter och jobbar och sliter, trots en massa motgångar!!! Hennes mor gick bort för några veckor sedan och har mycket annat emot sig, men hon står ändå stadigt i vinden, helt enormt imponerande!!!

Hoppas att ni alla mår bra och att er dag är något mer givande än min...

Trött é jag...

Halloy!

Känner idag mig lite loj
inget roligt, inte alls skoj
har ingen lust att träna
fan, inget go i bena
vet inte varför jag känner så
bara att jag inte alls é på
vill bara sitta här och slöa
inte ut i spåret och köa
fan, hela parken é full av joggare
fjunisar, jyckar och proggare
vill bara vara själv och i fred
gå i ide under ett snöskred
och bara ha familjen omkring mig
det är det som just idag é min grej...

Ska snart ut med Smillan och sen är det nog sängdax?
Är trött på min jäkla förkylning, den har hängt på mig
i två veckor snart...
Vi ses och hörs!

Det spritter i...

Tjena!

Den senaste tiden har det börjat bubbla och spritta i gamlingens kropp och det är inte utan att jag känner mig såå mycket yngre eller om det är att jag rör mig tre gånger i veckan som gör att livslusten från förr har på nått sätt återvänt? OM ni hade varit med på Lottas kusins bröllop en underbar lördag i somras och hade sett mig och mina moves, hade ni antagligen trott att det var något fel på gubben, nån typ femtioårs-kris eller nått...
Sen att jag hittat tillbaka till en del svenska artister och dessutom fått upp ögonen för några nya, gör inte saken sämre direkt. Femtioårs-kris eller ej, jag mår så jäkla bra och det sjuder av liv inom mig, ja det bubblar för tillfället alldeles förträffligt i kroppen, underbart!!
Det är i stunder som i somras, jag får flashbacks från de grymma åren på delar av Stockholms inne-hak och hur man gång efter annan dröp av svett då man framåt småtimmarna drog hemåt i natten, ja eller om det hann bli tidig morgon innan man passerade Lidingöbron, om det tviste de lärde...

Att man var en av tjejernas favorit fram till klockan tre
finns det ingen som kan säga emot
men att sedan få följa med brudarna hem efter dé
blev det väldigt sällan däremot
när jag ser tillbaka, kanske var det lika bra att det blev just så
framför allt då man började bli ganska dragen runt två
klart att man efter äkta kärlek kände trängtan
men inte på bekostnad av min frihet
och idrotten som fanns alltid funnits i min längtan
eller på grund av min feghet
Jag var väl ingen direkt brudmagnet
och vad Lotta såg är det ingen som vet
Vad jag vet är att jag älskar min fru minst lika mycket nu
ja nästan mer än den gången då vi sa ja, både jag och du
Även om det har gått en massa år sedan dess
lovar jag att jag på dig aldrig kommer bli less
Du och barnen är det bästa som mig hänt
och dig som någon jag alltid alltid känt
Jag älskar dig mer än du någonsin kan ana
dig, vårt liv, alla barn allt i en omloppsbana
som jag kan kretsa runt i resten av mitt liv
bara ni finns med i dessa mästerkattskliv
alltid, förevigt och nu
för det finns bara du.

God natt god natt
plötsligt blev det svart...

Sjuuukt mycket...

Tjenare!
Det är såå sjukt mycket att göra när man har ledigt eller när det är helg, fan man hinner inte med sig själv...
Ähhh, kanske var lite överdrivet? Vi hann med rätt så mycket i helgen och sen är det faktiskt så att ni inte besöker blogglandet så frekvent under helgerna (tack och lov...) och det ger mig tid till annat...
Hoppas ni kollade "Så mycket bättre" i lördags och fick ta del av Lill-Babs gamla dängor!? Som vanligt var Petter, September (Petra) och Plura de som lyfter serien till en extra nivå, ja enligt mig så klart...
Petters version av "En tuff brud i lyxförpackning" gick inte av för hackor!!
Annars är gropen nu ett minne blott, ja även om några detaljer återstår... Jag var och hämtade fönsterblecket på NSG (f.d Mölledal) idag och efter att jag monterat dit den, ska endast lite dekorsten läggas dit...

Fick ett "jobbigt" samtal idag, jobbesamtal, alltså angående ett som jag blev erbjuden straxt efter att jag tackat ja till min nuvarande tjänst... Fan, jag trivs riktigt bra på detta ställe, MEN, OM jag blir erbjuden rätt summa, kanske jag inte kan tacka nej!? Vad är då "rätt" summa kan man fråga sig?? Ja, det undrar jag också, ja eller inte... Jaf vet vad jag önskar mig få och jag vet vad jag tackar nej till, alltså lönemässigt!! Jag vet att de verkligen vill ha mig och att han som innehar tjänsten just nu, INTE fungerar (tackar man för - bättre förhandlingsläge!?) och att de snarast behöver få tjänsten tillsatt, dvs. så att personen ifråga kan börja efter jullovet (senast...).
Jag lär återkomma i frågan, men som sagt, jag sitter långväga ifrån sjön...

Allt har rullat på i plugget idag, vi var och spelade "innebandy", ja eller vad man nu ska kalla det för??
Fjorton tjejer, en kille och jag spelade och om jag säger som så, så har jag inte mer än två jack på vardera smalben... GGGrrrrrrr, tjejer som inte är vana vid idrottsaktiviteter...
Förövrigt har jag en ny dikt på lut, men hinner inte tänka ut och skriva ner vad den kan tänkas handla om, mer än titeln, nääe har inte ens tänkt på någon titel då jag inte brukar sitta och plita ner något innan, utan kör det hela live...
Vi får se vad det blir?
Nu måste taxi-farsan ut och köra, en avlämning och en hämtning!

Malmö i mitt...

Jag älskar Malmö på hösten och våra underbara morgonpromenader med Smillan.
Den runda vi brukar vandra längs, går genom Bulltofta rekreationsområde och är
ofantligt vacker i sin höstprakt. Solen skiner och allt som oftast är det som att vara
i skogen, där djurlivet lever och frodas. I morse betraktade vi hur en rovfågel svävade
över en äng för att sedan bli jagad av två ilskna måsar, äta eller ätas, de var riktigt vågliga.
Vi stöter på relativt många människor längs vårt stråk, likt oss på bra humör och öppna för
möten, en hälsningsfras, en nick till hälsning. Så långt ifrån den svarta stämpel som Malmö
allt som oftast får med journalisternas mörkt bläckinfärgade rubriker, nej vi stöter på människor
av alla olika nationaliteter, hur trevliga som helst.
Hur som helst, senare idag är det en joggingrunda som gäller och jag ser inga tecken på att vädret
kommer att förändras åt det mer drastiska hållet och således lär denna runda bli minst lika mysig...
I kväll är det en alternativ Mårten Gås-middag och då med kalkon, mums filibabba är bara förnamnet
och till det ett gott glas vin, ja eller två?
Dess för innan ska jag ta tag i makadamm-högen som ligger innanför porten och transportera mängderna
till gropens djupa håla, ja det är mycket en gammal man måste tåla...
Hoppas ni har en lika underbar helg på lut?
Ha dé, fast inte liiika bra som jag...

Fredagsmys...

Nu é det fredagsmys och det med råge!
Lasagnen i ugnen, Lotta är hemma, ja även om hon just nu är på handboll med Jakob...
Tjejerna är på övervåningen och leker, leker, ja och så leker dom...
Tänk att dessa två kan vara sååå tjuriga på varandra och sedan leka så himla bra...
Just nu är livet riktigt underbart skönt
och allt, ja fakiskt allt känns riktigt lönt
Så mycket tid, så mycket slit
underbart att allt då inte bara blir skit
Det verkar som om vi gjort något rätt
med vår uppfostran rätt och slätt
Jag vet att vi inte ännu är i hamn
med det gäller att smida medan järnet é varm
Ha nu en riktigt skön kväll!
Tja

En del kvar till...

Hej hopp!
Var tvungen att käka en macka och dricka en kanna beck, ladda batterierna so to speak...
Jag är klar med huset, det skiner, fan Lotta kommer att tro att jag hittat på nått jäkelskap...
Måste skita ner lite innan hon kommer hem, näää just det, barnen kommer snart hem och Saga har dessutom en kompis med sig hem idag...
Jag vet inte om ni sett på "Så mycket bättre" eller lyssnat på Petters två framträdanden?
Om ni inte gjort det och har Spotify, gå då in och lyssna, asbra verkligen och då både text och beat...
I morgon är det Lill-Babs dag i programmet och jag läste någonstans att Petter ska ta sig an "En tuff brud i lyxförpackning", kan inte bli annat än kanon, eller!?

Lotta ja, det är alltid skönt när "kullen" är samlad!
Jag vet inte vad som hänt med mig den senaste tiden, antagligen för mycket tid till att börja tänka...
Har ingen aning om hur de allra flesta av er träffades, eller helt ärligt HUR kära ni va, ja eller om det kanske inte var helt klart att det skulle bli ni?
Själv insåg jag nog ganska snabbt hur landet låg, fast visste inte hur hennes tankar gick...
Vi hann inte träffas särskillt många dagar innan hon drog iväg på en planerad resa och det var en reas som varade i många, många veckor. Ingen av oss visste väl hur det skulle kännas den dagen hon väl var återbördad till Sverige?
Jag gjorde dock vad jag kunde under tiden, skrev minst ett brev om dagen som skicksdes till olika adresser i Sydamerika, platser hon visste att hon skulle komma till eller tillbaka till under resans gång, det blev ett och annat brev... Jag minns hur jag blev mer eller mindre hånad av "Ölandsgänget" för att jag satt och skrev så mycket...
Men, för att bara vrida tillbaka klockan lite...
Det var 1990 ja eller 1991 och jag skulle in till DN och jobba, men bestämde mig för att cykla förbi Gärdet, där Sthlm maraton passerade och Drakfestivalen var i full gång... Jag stötte på en gammal handbolls-tjejkompis och vi bestämde att vi skulle ses senare på kvällen. Hon var där med kompisar och kompisars-kompisar och där ibland Lotta... Vi träffades på kvällen och sen var det "kört", vilket öde va!!? Normalt sett så hojade jag aldrig den vägen, men av någon outgrundlig anleding...
Har ni tänkt på att man ständigt står inför olika vägval, vänster eller höger, hissen eller trapporna, handla på ICA eller COOP osv... Tänk er sedan att gjort något av dessa valen annorlunda!!? Ja eller inte, fan jag tycker det är lite läskigt, vilka små (troligtvis?) marginaler livets tråd hänger sig fast vid...
Betänk sedan att man ändå gjort rätt bra vägval, trots allt... Det sistnämnda kanske får stå för mig, men jag tror att de allra flesta som jag känner, tycker nog likaledes...

Päron och snorvalpar...

Tja!
Det är nästan så att även jag fäller en tår eller två, jag åsyftar Petimeterns kommentar om min dikt om morsan...
Jag fick mig en tankeställare förra veckan då en av mina deltagares mamma gick bort och det alldeles för skyndsamt, visserligen efter en tids sjukdom, men ändå...
Då startar verksamheten i topp-stugan att ticka lite extra...
Man har så mycket att tacka sina föräldrar för och i mitt fall, mest mamma!! Pappa försvann (för min del) relativt tidigt i min uppväxt och om honom vill jag inte tala eller skriva så mycket om, ja inte just nu iaf...
Jag tror mig ha haft en hyfsat schysst inställning till min mor och jag hoppas att jag inte varit allt för jobbig?
Då vi inte bor i samma stad, är det mest per telefon vi hörs och jag försöker ringa varje vecka, även om det ibland kör ihop sig och samtalet inte blir av. Jag är övertygad om att hon ändå vet att jag älskar henne!!?
Jag är av den uppfattningen att det man bygger upp i unga år, det har man alltid med sig och det oavsett hur jäkla gammal man blir, ja såsom ens kärlek till sin mor (ja sin far också) dvs. om de förtjänar ens kärlek...

Vilken djävla resa

Jag minns det som om det var igår
du ringde och jag, jag fällde en tår

Hur vår resa så smått rullade igång
det var som en helt underbar sång

Vi skulle ha barn och jag kände hjälplöst förälskad
så glad i mitt sinne och du min son, så önskad

Ville inte missa en minut, inte en sekund
väntan blev lång, men värd varenda stund

Du föddes, helt underbar, så jäkla fin
och där stod jag, gråtandes med ett brett flin

Sen kom nästa barn, en tjej
och det, vilken jäkla grej

Hade den första svårt att skilja sig från sin mor
kom nästa fortare än fort, ja ut hon bara for

Så vidunderligt söt och så himla go
åter började en kärlekssaga att gro

Några år senare var det så dags igen, nummer tre och även det en tjej
tuff som få och med ett temperament som du alltid kommer följa dej

Ingen kommer att trampa på dina tår
många får säkert se upp med vart du går

Tre helt underbara valpar
nu ute på havet och skvalpar

Ännu simmandes i ganska lugna vattendrag
men man vet aldrig när det blir andra tag

Det är nu den riktiga resan har sin start
nu kan den när som helst få upp fart

Tänk, att man inte fattade vilken resa man gett sig ut på
och helt ärligt så förstår inte helt säkert ännu hur det ska gå

Vart resan tar vägen här näst
blir det öst eller väst

Hur som helst så blir det en strapats
där alla och envar i familjen får plats

Och hur det än kommer att gå och oavsett vad de kan tänkas hitta på
kommer vi att finnas där vid deras sida och se vart de kan tänkas nå...

Näää, nu måste jag sätta fart!!!
Nu har jag nästan suttit i en timme med detta och jag är inte ens nöjd med resultatet, men å andra sidan blev det en tankefylld stund, en tillbakablick och det går inte av för hackor...
Fan va mycket man älskar de där små skitungarna och ju mer man lär känna dem, desto kärare blir man...

Ha nu en riktigt skön avslutning på veckan, själv har jag en del kvar att stå i...
Ni vet, listan...
Ciao!

Checklista...

Tja!
Här kommer dagens "Att göra-lista" och avcheckning av den samma...

Frukost till snorisarna - check
Få iväg dom till skolorna - check
Morgonprommis med Smillan - check
Plocka undan, bädda sängarna osv. - check
Lagt i en tvätt i maskinen - check
Hängt upp tvätt - check
Golfrunda (7 hål) - check
Fika med Magnus - check
Byta till vinterdäck - check
Hämta Saga - check
Mellis - nästan check, straxt klara
Laga Makaronipudding/låda - Näpp
Simträning och badlekar - näpp
Städning av huset - näpp (det blir nog först i morgon?)
Läxläsning - näpp
Kolla på Robinson med snorisarna (har lovat dom...) - näpp
Läsa för tjejerna - näpp (det blir först i kväll)
Skriva nån form av dikt eller dylikt - näpp, kanske infinner sig inte inspirationen heller?

Fredag
Städa
låna bil och släp - köpa makadam - i kubik.
som ovan, dvs. få iväg ungarna och allt annat som göres dagligen...
Hämta ett beställt fönsterbleck på NSG...
Köpa fikabröd - alternativt baka?
Hämta Lotta i stan - hon är bortrest.
Jakob har handbollsmatch.
Tillrätta en mumsig Lasagne...
Fredagsmys med familjen.
Korka upp en flaska rött - mest troligt...

Till Mumin (och Petimetern) vill jag bara tydliggöra vad NSG betyder, så ni inte får några konstiga bilder i era huvuden...
Norra Sorgenfri Gymnasium - hur jäkla tråkigt som helst, jag vet.

Jag måste säga att jag är lite förvånad över att ingen kommenterat min dikt om min kära mor, varken positivt eller negativt? Jag skriver ju lite negativt om er kääära skärgårdsö...
Ha dé!

Stockholm i mitt...

Sitter och lyssnar på Petters version av Lasse Berghagens låt "Stockholm i mitt hjärta", den han framförde i "Så mycket bättre" och visst fan brinner mitt hjärta fortfarande för den stad som jag växte upp i...
Jag kanske skulle skriva lite mer om denna underbara stad, men just nu ska jag till Magnus och fika en stund, det innan jag byter till vinterdäck! Inte för att det känns som att den (vintern) är så närastående, nääe mest för att INTE stå handfallen och behöva stå i snörusk och byta till vinterdäcken, ja som en del andra i detta avlånga land...
Måste bara berätta om morgonens runda med Smillan och det på golfbanan...
Vi gick sju hål och det i ett underbart väder, soligt och cirka 7-9 grader, helt magiskt!!
Det kändes dessutom riktigt bra i ryggen och nu hoppas jag på att detta väder fortsätter, minst ett par månader till...
Chip och putt på er och ha det så bra på era jobb!?

Det bubblar...

Tja!
Jag vet inte vad det är som gör att det just nu bubblar i kroppen på mig!?
Det kan vara defacto att jag har ledigt och ALLDELES fööör mycket tid till övers?
Man kan även tänka sig att en orsak är att jag återfunnit Petter, samt hittat några nya favoriter, svenska artister?
Annars skulle jag kunna tänka mig att lördagarnas "Så mycket bättre" kan vara en del av mitt bubblande, jag tycker fr.a att Petter é riktigt skön och har framfört två klockrena låtar...
Ja, det skulle rent av kunna vara en väldigt, väldigt tidig 50-års kris!?? NÄÄÄÄÄEEEE, den gubben går jag inte på...
Eller, så finns det lite småkrafs att ta av i kroppen på mig?
Kanske skulle jag försöka skriva ner saker och tankar som jag går och funderar över på mina promenader med Smillan!?
De två dikterna (eller vad man nu ska kalla dem för) har skrivits under loppet av cirka 10-15 minuter och är väl inte de mest genomarbetade dikterna i världshistorian, men likförbannat så är det mina tankar, mina ord som står där och vet ni vad, jag står för vartenda ord!!!
Till nått helt annat!
Jag har börjat titta in på min Facebook och känner mig som Bambi på hal is...
Har ingen eller väldigt liten koll på vad och hur man ska bete sig och hur man ska agera!!?
Så om ni får några konstiga meddelanden, ja eller vad det nu heter, från mig så får ni ha överseende och istället stötta och lära mig hur man ska göra, skriva och allt annat man kan ha nytta av...
Tillbaka till TV4´s "Så mycket bättre"...
Ni borde verkligen, ja om ni inte tittar på det, ge programmet en chans, jag tror inte att ni blir misnöjda?
Själv var jag skeptisk innan...
Nu, jag bara älskar programmet och hur de tolkar de andras låtar, kolla vet ja!?

Min mamma - mitt allt...

Det är på tiden att min allra käraste, ja och enda mamma blir lite hedrad...

Min mamma var och är mitt allt
har så alltid varit och det tusenfallt
tänk så många gånger jag gråtit mot ditt bröst
och du har alltid funnits där för att ge mig tröst
du har alltid stått stark i vinden
även då det stormat hårt mot kinden
oavsett om det varit vinter, vår, sommar eller höst
har du alltid väckt mig med din trygga och ljuva röst
och det fast jag i min uppväxt ibland var rätt jobbig
i en miljö som allt som oftast var rätt snobbig
där det inte alltid var så lätt att hävda sin rätt
mot etablisemanget på Lidingön stod man sig slätt
kompisar i sina feta villor med pool
å jag som låtsades spela cool
var inte direkt skolans ljus
och kände sig ibland som en lus
hade kanske blivit mobbad eller begått nått brott
om det inte vore för min mamma och min idrott
så mycket du slitit och haft det svårt
ensam med fyra barn måste ha varit hårt
allt klarade du av på egen hand och det utan min far
det är så jag minns det och så har det varit i alla dar
nu tar du hand om våra ungar och deras barn
som själva nystanet i ett stort garn
så mycket hjärta som finns i din kropp
så mycket energi som aldrig tar stopp
du kör på tills du dör
du bara tutar och kör
totalt prestigelös
galet sanslös
jag älskar dig helt galet och det utan gränser
och runt ditt huvud en auora bara glänser
du är och kommer alltid att vara mitt allt
och det många många gånger tusenfallt
jag älskar dig så
som endast en mor kan förstå...

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0