Not so sure anymore...
Hi there!
I´m not so sure I can forefill my promise to you dear aunt, at least not without asking mum...
I´m not sure that my mother thinks it´s okay that I actually e-mailed the woman in charge of all this, but I´m afraid I soon will find out and hopefully my mother will bare in mind the fact that I did this out of love and concerne for her...
I´m not even sure that this is enough, but I sure hope so!?
Well well maybe, just maybe, I will learn from this and do better the next time!?
Do you really think you will dear Göran?
No, no and njet, I would probably do the same thing all over again and again, especially if I think something is very wrong.
Dagen börjar lida mot sitt slut och det har varit en bra dag, om jag får säga det själv och det finns ju ingen här som kan stoppa mig...
Saga har visserlgen inte kommit hem ännu, men hon skulle åka med Jennifers pappa och han är lugnet personifierat i en filbunke... Ja eller nått, det lät bra när det poppade in i huvudet iaf.
Lovisa har tränat hårt och dessutom gjort sin engelska-läxa, ja även dushningen är avklarad. Jakob har varit på Konfirmationskursen och verkade rätt nöjd med den samma...
Jag och svärmor var och tittade på en lägenhet i Kirseberg, ja precis intill Bulltofta skola, där Lovisa för tillfället går.
Jag tyckte den var riktigt fin och i ett ypperligt skick dessutom, men jag anar att svärmor anser att priset på denna tvåa är för högt, så vi får väl se om hon ska ge sig in i en budgivning eller ej?
Dessförinnan var jag ute och sprang och även om det gick lite trögt idag, så var det skönt och det är ju bra...
Nu kom Saga hem och var en aningens förbryllad över att de som höll i klassens besök på observatoriet hade sagt något om att jorden skulle gå under nån gång i framtiden... Tack för den, nu får hon väl svårt att sova i natt, tack sååå himla mycket...
Nu orkar jag inte skriva mer i dag, hade behövt lite feedback för mitt egos skull, även om några av er är riktigt duktiga på att kommentera då och då, tack för det! Ni andra får gärna komma med en och annan kommentar, ja eller hejarrop osv...
Jag vet att jag brukar säga att t som oftast är det faktiskt så, men just nu hade det varit gött med några värmande ord...
Ett liv på en pinne
beror på ens sinne
en dag kan allt bara känns toppen
en annan kan det göra lite ont i snoppen
någon dag behöver man inte en levande själ
en annan längtar man bara på att få starta ett gräl
de flesta dagar rullar bara på
riktigt glada dagar är ganska få
ändå har man det ganska bra där man sitter
långt ifrån allt elände, facebook och twitter
skapa och blogga kan från sin käpp
så då behöver man ju inte hänga läpp
de bekymmer som man kan tänkas jobbiga va
skulle många i världen säkert gärna istället ha
så varför sitta på sin pinne och gnälla
när man kan vara med barnen de snälla
så nu rullar jag ut min röda tråd och går nattar mina barn
således är det upp till er att nu rulla ut detta nystan av garn
ta vid, skrivoch låt taktpinnen vina i vinden
skriv så det glöder och du blir röd om kinden
skriv tills dina ord sinar och valsar genom dörren ut
då, först då kan ditt skrivande få ett slut
Goder natter!
I´m not so sure I can forefill my promise to you dear aunt, at least not without asking mum...
I´m not sure that my mother thinks it´s okay that I actually e-mailed the woman in charge of all this, but I´m afraid I soon will find out and hopefully my mother will bare in mind the fact that I did this out of love and concerne for her...
I´m not even sure that this is enough, but I sure hope so!?
Well well maybe, just maybe, I will learn from this and do better the next time!?
Do you really think you will dear Göran?
No, no and njet, I would probably do the same thing all over again and again, especially if I think something is very wrong.
Dagen börjar lida mot sitt slut och det har varit en bra dag, om jag får säga det själv och det finns ju ingen här som kan stoppa mig...
Saga har visserlgen inte kommit hem ännu, men hon skulle åka med Jennifers pappa och han är lugnet personifierat i en filbunke... Ja eller nått, det lät bra när det poppade in i huvudet iaf.
Lovisa har tränat hårt och dessutom gjort sin engelska-läxa, ja även dushningen är avklarad. Jakob har varit på Konfirmationskursen och verkade rätt nöjd med den samma...
Jag och svärmor var och tittade på en lägenhet i Kirseberg, ja precis intill Bulltofta skola, där Lovisa för tillfället går.
Jag tyckte den var riktigt fin och i ett ypperligt skick dessutom, men jag anar att svärmor anser att priset på denna tvåa är för högt, så vi får väl se om hon ska ge sig in i en budgivning eller ej?
Dessförinnan var jag ute och sprang och även om det gick lite trögt idag, så var det skönt och det är ju bra...
Nu kom Saga hem och var en aningens förbryllad över att de som höll i klassens besök på observatoriet hade sagt något om att jorden skulle gå under nån gång i framtiden... Tack för den, nu får hon väl svårt att sova i natt, tack sååå himla mycket...
Nu orkar jag inte skriva mer i dag, hade behövt lite feedback för mitt egos skull, även om några av er är riktigt duktiga på att kommentera då och då, tack för det! Ni andra får gärna komma med en och annan kommentar, ja eller hejarrop osv...
Jag vet att jag brukar säga att t som oftast är det faktiskt så, men just nu hade det varit gött med några värmande ord...
Ett liv på en pinne
beror på ens sinne
en dag kan allt bara känns toppen
en annan kan det göra lite ont i snoppen
någon dag behöver man inte en levande själ
en annan längtar man bara på att få starta ett gräl
de flesta dagar rullar bara på
riktigt glada dagar är ganska få
ändå har man det ganska bra där man sitter
långt ifrån allt elände, facebook och twitter
skapa och blogga kan från sin käpp
så då behöver man ju inte hänga läpp
de bekymmer som man kan tänkas jobbiga va
skulle många i världen säkert gärna istället ha
så varför sitta på sin pinne och gnälla
när man kan vara med barnen de snälla
så nu rullar jag ut min röda tråd och går nattar mina barn
således är det upp till er att nu rulla ut detta nystan av garn
ta vid, skrivoch låt taktpinnen vina i vinden
skriv så det glöder och du blir röd om kinden
skriv tills dina ord sinar och valsar genom dörren ut
då, först då kan ditt skrivande få ett slut
Goder natter!
Kommentarer
Trackback