LOGOWOLL

Tja!

I dag har det otroliga hänt och vad det är kommer jag till snart...
Först måste jag berätta att jag och barnen, ja alla barnen, ska till Burlövsbadet och simma.
Saga har simträning och ska simma på riktigt, likaså jag, men Jakob och Lovisa kanske inte kommer att simma så mycket, utan mer busa och leka? Jakob sa att han ska nyttja tillfället att få några längder simning och det har jag lovat hans tränare... Hon (tränaren alltså) sms-ade och lät meddela att torsdagarnas löpträning inte kommer att vara aktuella fr o m idag... Lite taskig framförhållning om ni frågar mig, men vem fan frågar mig!? Detta innebär att vi varje vecka kommer att kunna sticka iväg till Burlöv och jag får min simträning inför Lidingö Triathlon, ja Jakob har även han "hotat" med att ställa upp i tävlingen...
I morgon kommer Lotta hem igen och ni må tro att hon är saknad av oss alla, visserligen har allt flutit på riktigt bra och det kanske även beror på att svärmor varit här och stöttat mig, men det ska bli skönt när vi alla åter blir samlade. Smillan lär antagligen pinka på sig av glädje och det får vi väl ta i sådant fall...

På väg in till skolan idag, tänkte jag på hur jäkla stressade folk är och i synnerhet om morgnarna...
Bilar, EU-moppar, cyklister och gångtrafikanter om vart annat och ALLA har dom mest bråttom...
I dag var det två "stackars" bilskolebilar efter varandra (med elever bakom spakarna) som försökte komma in i en rondell, en väldigt trafikerad rondell till på köpet... Det blev lite kö, OM man säger så och det var fler än en bakomvarande bil som tutade, tutade och jovisst tutade!!!? Undrar om de trodde att det skulle gå fortare om de tutade ikapp med varandra och de bilar som passerade inne i rondellen!!? Ett under att inte bilskoleläraren gick ut för att på något sätt hjälpa de "stackarna" med sina tut-problem...
Det får mig att minnas en gång på det glada 80-talet och en tid då jag körde lastbil i Stockholm, levererandes all möjlig kontorsmaterial. Jag skulle iaf leverera en hel pall med kopieringspapper till UC (Upplysnings Centralen) på Grev Turegatan och som vanligt så stod vanliga personbilar parkerade på lastzonen, detta var allt annat än ovanligt... Jag drog i handbromsen och det mitt på denna, enkelriktade gata och började helt sonika att handlasta av alla kartonger med koiperingspappret. Efter någon sekund kom således den första bilen och ställde sig hyfsat nära, ännu inget tutande. Till saken hörde att jag stod precis in på gatan, dvs. man kunde med lätthet se att jag stod där och således välja att svänga både höger och till vänster fem meter innan lastbilen...
Det kom snabbt en bil till och nu började båda bilisterna att tuta, tuta och åter tuta. Till slut ledsnade jag och avbröt bärandet, gick fram till den första bilen och fick snabbt i ansiktet att han faktiskt hade jättebråttom till sitt kontor några kvarter längre ner (helt nåbart med en snabb vänstersväng, samt två högersvängar för att komma tillbaka till Grev Turegatan). Jag förklarade att jag pga felparkerade bilar var tvungen att stanna här, ja och för mängden av material. Han hade noll och ingen förståelse över detta och började nu bli lite hotfull, visserligen fortfarande sittande i sin bil och med vindrutan nervevad ungefär fem centimeter. Då sa jag att OM han tror att han kan lasta av min pall fortare än vad jag kan, så får han gärna göra det och så kan jag stå här och slöta tutan i hans bil... Efter det så lämnade jag han till sitt öde och gick och avslutade mitt arbete, det utan tutande...
Jag vet inte om jag var så speciellt smidig eller pedagogisk, men va fan, jag var ju inte lärare då heller...
Ja ja, åter till morgonen och bilskolebilarna som till slut hoppade och studsade iväg och in i rondellen, till slut båda två... Jag vet inte om det hade gått så mycket fortare utan tutandet, men å andra sidan tror jag INTE att det hjälpte särskillt mycket heller...
I dag var det tätt på skolan, ja i klassen alltså, nästan alla var där, dvs. alla våra "kändisar"...
Sen har jag varit iväg och köpt material för att kunna tillverka ett par styltor till måndagens övningar, det ska bli kul hoppas jag...
Nu ska jag umgås lite med mina telningar, jag måste höra hur deras dagar har varit?
Lovisa hade läxförhör i Engelska, Jakob skulle guida några besökare från Island, jag frågade om det var objudna gäster, ja eftersom han fick vara med och guida!? Han skrattade bara och insåg sig vara dissad...
För Saga har det varit en relativt lugn och helt vanlig sketen torsdag, mao en bra dag även för henne...

Vart vinden än för mig
och vart jag än går
finns barnen alltid i mitt sinne
och får mig att må bra
familjen är för mig mitt allt
utan dem är jag ingenting
ett liv utan mina nära och kära
är inget jag någonsin vill uppleva
hur jobbigt det än ibland kan kännas
med skola, läxor, idrott och mer där till
är det inget jag skulle vilja ha på något annat vis
likaså med våra kära vänner
som även om man inte alltid hinner med
likaväl finns där när tiden räcker till
alla har vi mycket för oss
och alla vill vi väl lycka finna
hinna med så mycket som man bara kan
och det är inte alltid så lätt
men tillsammans kan vi klara allt
med min familj och mina vänner...